Lämna över ansvaret till oss
Nedan hittar du en detaljerad plan över hur en ansökningsprocess (nyansökan) kan se ut.
1. Kontakt med Monument Assistans
Du kontaktar någon på Monument Assistans och berättar vilka behov av hjälp du har. Vi bokar då in ett möte där vi kan träffas och prata.
2. Möte och kundavtal
Under vårt möte går vi igenom vårt fördelaktiga kundavtal. Du får också skriva på en fullmakt för ombud som ger Monument Assistans möjlighet att företräda dig i en ansökningsprocess mot Försäkringskassan och din hemkommun. Du bestämmer själv hur delaktig du vill vara i ansökningsprocessen.
3. Medicinska underlag
Vi hjälper dig att kontrollera dina medicinska underlag och i samtal med dig diskuterar vi om fler medicinska underlag behövs innan en ansökan görs. I vissa fall handlar det om läkarutlåtande som är speciellt utformat för assistansersättning, egenvårdsintyg, neuropsykiatrisk utredning eller ADL-bedömning utförd av en arbetsterapeut. Vi hjälper dig såklart med kontakten med vården för att underlätta för dig. Även här bestämmer du hur delaktig du vill vara.
4. Förberedande utredningssamtal
Vi bokar ett möte för ett förberedande utredningssamtal som kommer att likna det som Försäkringskassan och kommunen genomför. Detta för att du ska vara förberedd för och känna dig trygg i hur detta samtal går till. Syftet är också för att förbereda skriftliga bilagor till Försäkringskassan och kommunen där tidsåtgång och vad du behöver hjälp med framgår.
5. Ansökan skickas in
Efter detta skickas din ansökan om assistansersättning in till Försäkringskassan och/eller din ansökan om personlig assistans skickas till kommunen. Tillsammans med din ansökan skickar vi in en behovsbeskrivning, fullmakt för ombud samt de medicinska underlag som behövs.
6. Utredningssamtal & grundläggande behov
Kommun och Försäkringskassan kommer vilja ha ett utredningssamtal, antingen gemensamt eller var för sig. Huruvida du vill ha ett samtal var med dem eller ett gemensamt är något du kan påverka. Utredningssamtalet pågår i ungefär två timmar där försäkringsutredare och LSS-handläggare går igenom dina behov. Behoven är uppdelade i grundläggande behov och andra personliga behov.
Grundläggande behov avser integritetsnära behov och handgriplig hjälp med personlig hygien, på- och avklädning samt måltider. Det avser också hjälp med kommunikation till tredje part och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap. Hjälp med andning och sondmatning är numera också lagstiftat som grundläggande behov.
Andra personliga behov avser till exempel, sköta hushållssysslor, hjälp vid fritidsaktiviteter, sköta sitt arbete, träffa vänner och tillsyn som ett annat personligt behov.
Tillsyn kan beviljas både som ett grundläggande behov och ett annat personligt behov. För att beviljas aktiv tillsyn av övervakande karaktär som ett grundläggande behov finns det en grundförutsättning att du har en psykisk funktionsnedsättning som gör att du har ett utåtagerande eller självskadande beteende eller att du behöver motiverande insatser av en person med ingående kunskap om dig för att självständigt utföra något av de grundläggande behoven. För att beviljas tillsyn som ett annat personligt behov ska det finnas risk för din hälsa att vara ensam.
Ska assistansersättning från Försäkringskassan beviljas så ska dina grundläggande behov överstiga 20 timmar per vecka. I övriga fall ligger ansvaret på din kommun och du kan då bli beviljad personlig assistans.
7. Kompletterande uppgifter
Efter utredningssamtal med kommun och/eller Försäkringskassan kommer de eventuellt vilja ha in kompletterande uppgifter från skola, daglig verksamhet eller sjukvård.
8. Bedömning
En bedömning görs. När denna är klar ser processen lite olika ut beroende på om det är Försäkringskassan eller kommunen.
Försäkringsutredaren på Försäkringskassan lämnar ärendet för något som heter kvalitetssäkring hos en beslutsfattare. Detta för att bedömningen ska stämma överens med de lagar och regler som finns.
Kommunerna arbetar olika beroende på var i landet det är. Vissa kommuner har en speciell grupp eller en chef som tittar igenom bedömningen. Andra kommuner har något som heter handläggarbeslut där handläggaren själv kvalitetssäkrar ärendet innan kommunicering.
9. Kommunicering
En kommunicering skickas ut till oss som ditt ombud. Du kan önska att också få en kopia av kommuniceringen. Åter igen angör du själv hur delaktig du vill vara i processen. En kommunicering är ett förslag till beslut, alltså det som Försäkringskassan eller kommunen överväger att besluta. Under en kommunicering har man två veckor på sig att inkomma med synpunkter, förtydligande och nya yrkande.
Det kan också vara så att det är aktuellt att komma in med ett nytt medicinskt underlag eller liknande som tar längre än två veckor att få. Då kan man begära anstånd för en specifik tid, således att kommun eller Försäkringskassa väntar med beslut för att vi ska inkomma med det nya underlaget.
10. Beslut
Nu fattas beslut.
11. Begäran om omprövning
Är vi inte nöjda med beslutet kan man inom två månader begära en omprövning. Omprövningen hämtar normalt sätt inte in nya underlag eller uppgifter. Det fungerar som att en part till tittar på ärendet.
12. Överklagan till Förvaltningsrätten
Är vi fortfarande inte nöjda med beslutet kan vi inom två månader göra en överklagan till Förvaltningsrätten och därefter en förfrågan om prövningstillstånd hos kammarrätten.
